I Love Fitness

Vissa som betraktar mig på håll och inte har hela bilden kan inte förstå hur jag prioriterar min tid. Påståenden som att jag är egotrippad och aldrig träffar mina barn är exempel på vad som kommer fram. Att jag prioriterar mina aktiviteter framför barnen. Jag vill tror att det är nån form av avundsjuka. Att man inte kan förstå helheten hur man kan ha ett jobb, en familj och samtidigt prioritera träningen. Sen förstår man kanske inte att det är vissa saker som man får prioritera bort. Och den bortprioriteringen är INTE barnen. 

Jag prioriterar bort en extra timmes sömn på morgonen tex. Går upp 0445, varje vardag för att hinna morgoncardio och på helgen går jag upp 06 alt 07 för samma ändamål. Jag lägger i möjligaste mån gympasset så sent på dagens om möjligt så att jag kan vara med barnen innan läggdax. Och när de ligger så åker jag hemifrån. Läger även in vilodagarna i förhållande till familjesituationen. Sällan, typ aldrig som jag har vilodag när barnen har pappa vecka, då passar jag på att träna och lägger vilodagarna till mamma dagarna. 

En annan sak som jag väljer bort är tv:e tittande, film, serier och spelande (Hur många timmar tillbringar man inte i soffan?!) Jag försöker i möjligaste mån planera familjens matinköp och matlagning så jag inte lägger massa tid på att springa till affären varje dag eller att behöva laga mat varje dag. Storkok, matlådor och storhandling är en stor tidsbesparing. 

Jag tänker att man själv väljer vilket liv och vardag man själv vill ha. Det går att få in i vardagen. Är man bara bered att avstå en timmes skärmtid per dag kommer man sjukt långt. Jag vill ha ett aktivt liv ha massa energi och glädje till livet. Mår jag bra, mår mina barn bra. Det tänker jag är att prioritera barnen. Min familj är mitt allt. 

Med detta sagt väljer jag att låta alla "negare" stå kvar. Jag kliver framåt, dom som vill får gärna följa med. Dom som väljer att stå kvar har gjort det valet själva.