Ingen cardio

Nu är det en annan fas i träningen. Lite nya gymövningar och fler repititioner. Cardion har så gott som plockats bort. Mitt spinningpass är så klart kvar ☺ Men inga morgon promenader. Detta dels för att musklerna ska få "växa ifred" men också för att kroppen inte ska vara van vid ett visst "mönster". Tråkigt om man inte har nått att addera i förbränningsväg nät det är dax för diet. Så nu är det dax för att bygga på formen. 

Tankar man kan ha under 6km löpning

Eller kanske ska skriva joggingrunda 😁 Jag vet inte vad det är men jag gillar verkligen inte löpning, ändå har jag typ medaljer från typ 5 olika lopp så trotts inställningen till löpning ställer jag upp i diverse jippon som i dag tex. Känslan efteråt är dock go. Men jag hinner tänka så himla mycket under de km som passerar.  Redan vid 500 m kände jag att det här går inte. När 1 km hade passerat började jag fundera på vart man kunde gena, vid 1,5 km tänkte jag "vad händer om jag bryter?" Men vid ca 2 km fick jag ordning på musiken och hittade spellistan som var tänkt från början. Började jogga efter musiken. Vid 3 km blev jag förvånad. "Va redan hälften, nu blir det lätt". Men vid 4 km blev det tungt igen. Vet inte vad som egentligen blir tungt, andningen är ok,  har inte ont i kroppen, så har inget att skylla på. Bara tråkigt antar jag. Hoppades nästan på att trampa snett så man kunde skylla på det och gå. Men tänkte att bara nu är det bara 2 km kvar och det ska jag ta mig tusan fixa. Målet var ju att jogga hela loppet så jag kan ju inte sluta nu för att jag tycker det känns lite tråkigt.  Så jag joggade på.  Vid 5km kom den perfekta låten. Ökade tempot en aning. Direkt när det bytte låt blev det tungt igen, drog ner lite på tempot.... men på upploppet så tänkte jag att jag skulle öka. Ville inte börja för tidigt så jag skulle riskera att inte orka ända in. Jag ökade tempot och kände "nej vad tusan....det är ju långt kvar" men bara att trampa på. Och jag kom i mål, joggande hela vägen. En tid på ca 34 min är jag riktigt nöjd över.  

Att vara stolt över sina problemområden.

I bland så brottas man med dom extra kilona man har gått upp igen efter scendebuten. Men jag vet ju att kroppen inte kan ligga på för lågt kalori intag allt för länge. För att jag ska kunna bygga lite mer muskler och toppa formen så måste kroppen ha bra mat och mycket träning. Det är egentligen inga problem för det mesta. Jag älskar mat och har inga problem att få i mig det jag ska. Problemet kan snarare vara att dra i bromsen. Men det ligger väl i mitt tidigare beteende som gjorde mig överviktig. Tror jag har svårt att känna mättnadskänsla och triggar nått så enormt på socker. Men dom senaste åren har jag lärt mig så enormt mycket om mig själv. Lärt mig att känna igen hunger kontra sug. Lärt mig vad jag triggar på och vad som går bra. Att jag mår bra av min morgoncardio fast jag är dyngtrött, osv. Listan kan egentligen göras lång. 

Jag trivs egentligen med denna formen också, problemet är egentligen min mage. Den förstör hela känslan egentligen.  Överskotts huden och fettdepåerna över kejsarsnitten gör att jag känner mig tjockare än vad jag egentligen är. Och även när jag är nere i lägre fettprocent som på bilden nedan hänger huden på magen och förstör helhetsintrycket. Jag vet att det bara är yta och att jag gjort ett grymt jobb osv. Men för mig är det nått jag dagligen brottas med. Även om jag är i förhållande smal nu så brottas jag med att trivas i bikinin till sommaren. Kanske inte nått man tror att jag gör då jag har klivit upp på tävlings scenen i den minsta bikinin man kan tänka sig. Men det var faktiskt grymt jobbigt. Men jag gjorde det ändå som nån form av revansch att jag har återfått kontrollen över mitt liv. Och jag är stolt över min kropp och vill visa upp att det går, men det är ändå nått som skaver. Men jag siktar på att övriga kroppen kommer vara topp grym nästa gång så att blickarna dras från magen. Dock är ju magen en grymt viktig kroppsdel i fittnes världen och får mycket fokus.

Visa fler inlägg