Otålig

Ibland ser man inte vad som händer med kroppen. Man blir fast i tankebanor att inget sker. Ser den knapphändiga förändringen på vågen. Sucktar efter gosakerna som dom andra äter osv. Men sen kommer man tillbaka till verkligheten. Att man uppskattar kännslan i kroppen när man avstår sockret. Känslan när man kliver av löpbandet efter dom sjukt jobbiga intervallerna. Känslan när när man jämför formbilder. I dag var en sån dag när man tycker att denna diet har varit knapp märkbar på kroppen men när man plockar fram bilderna så ser man en viss skillnad. 

10 veckor i mellan.

Även om vågen inte visar mer minus än vad jag önskar. Ca -6-7 kg så ser man ju ändå en skillnad. Man börjar skymta konturerna på dom övre magmusklerna, sidan och runt höften. MEN ändock stör jag mig så sjukt mycket på partiet från naveln och neråt. Om huden vore en aning stramare där skulle det varit sjukt bra. Men min förhoppning är att huden så småningom kommer återhämta sig. Har ju blivit lite bättre. Men ibland är man lite för otålig för sitt eget bästa.